Som du kanske förstått efter ha hängt med oss i våra artiklar, så lever vi i en tid där man får väga sina ord på guldvåg. Cancel culture eller som vi kallar den på svengelska – cancelleringskultur, lever och frodas. Speciellt om du är en offentlig person. Detta fick de välkända och uppskattade komikerna Claes Malmberg och Petra Mede bittert erfara efter det senaste Parlamentet-avsnittet på TV4 i veckan.
Humor från en övervintrad träbock eller ett skämt i tiden?
I programmet går Claes Malmberg helt in i ett skämt med en gammal vaggvisa där texten såklart är omskriven. Den ordinarie texten kanske du kommer ihåg från barndomen och den går så här:
I ett hus vid skogens slut, liten tomte tittar ut. Haren skuttar fram så fort, klappar på dess port.
”Hjälp, ack hjälp, ack hjälp du mig, annars skjuter jägarn mig!”
”Kom, ja kom i stugan in, räck mig handen din.”
Eftersom Claes är komiker och är med i ett politiskt satiriskt humorprogram så var texten såklart lite annorlunda. Innan du trycker på play på det korta klippet nedan, så skickar vi med en fråga. Ska man få skämta om allt?
Drev med understöd av tv-kockar, artister och tyckonomer startas
En person som tog väldigt illa vid sig av humorinslaget är den politiska aktivisten tillika poeten Nattalie Ström Bunpuckdee också känd som Insaneninja7, vars Instagramkonto du kan se inklippt ovan. I det nu mycket uppmärksammade inlägget kritiserar hon komikerna Claes Malmberg och Petra Mede men också produktionen som tillät skämten att nå ut i rutan. Det är stark och känslosam kritik. Bland annat anför den politiska aktivisten följande:
“Att sjunga en vaggvisa om våra tragiska mord som drabbat och fortsätter drabba oss, med en tillgjord dialekt ska vara något att skratta och applådera åt visar så tydligt och konkret hur avhumaniseringen tar form. Att också prata om en person som mist sitt liv med ”en langare sköts utanför min port” är att så bildligt visa klasskillnader och främst människosyn. DET KAN INTE BLI TYDLIGARE när det på bästa sändningstid med några av Sveriges mest välkända profiler sjunger och hånar vår död med en hel publik som skrattar och klappar händerna att VÅRA LIV INTE ANSES VARA LIKA VÄRDA.”
-Nattalie Ström Bunpuckdee
Kritiken fortsätter med siktet väl inställt i ett uppföljande inlägg där Nattalie vloggar om sin syn på rasism och vad som kan ligga till grund för förorternas problem idag. TV4 programmet Efter fem bjöd också in Nattalie Ström-Bunpuckdee till studion för att få hennes syn på saken. Där tryckte hon igen på att komikerna skulle ha hånat offer för gängskjutningar och att humorn ifråga endast är en förlängning av deras riktiga rasistiska åsikter. Flera kända profiler synliga i andra TV4-produktioner så som tv-kockarna Camilla Hamid och Zeina Mourtada hängde på. Men även artister så som Aki från Labyrint, Sabina Dumba och den politiska aktivisten Daniel Riazat anslöt till drevet. Men som alltid hittar vi människor som ser saker annorlunda.
Ansvarig producent uttalar sig och pudlar delvis inför drevet
I ett uttalande från TV4 och producenten för programmet så medger denne att Nattalie gör rätt i att skapa debatt och hennes analys i grunden är rätt. Vidare beklagade producenten sig över att det efter 34 säsonger av programmet fortfarande finns människor som inte förstår att det inte är komikerna i sig som står bakom skämten som dras i programmet och bad om ursäkt även för det. TV4 står dock fast i sin uppfattning att politisk satir måste kunna skämta om allt och att den måste ligga så pass nära dagens verklighet att den känns igen.
Politisk satir – säkerhetsventil och verktyg för integration
Vi på Redaktionen menar att detta ämne är större och mer komplext än att vi ska avhandla det hela med ett litet kort extra inslag på vår blogg. Men var än cancelleringskulturen dyker upp, där hittar du oss! Och så även i detta fallet. Det är viktigt att debatten nyanseras från flera håll och att cancel culture inte får härja fritt. Yttrandefrihet och politisk satir förekommer i hela världen i olika grad. I hårt kontrollerade länder där yttrandefriheten inte på något sätt kan jämföras med den vi har i Sverige så tar den politiska satiren vid. Där är den ett måste och samtidigt en säkerhetsventil för folket. Ofta når den ut genom metaforer, symboler eller liknelser. Men även här på hemmaplan behövs den politiska satiren. I Sverige kan den också fungera som verktyg för integration. När man förstår språkets alla vinklar och vrår och med det den politiska satiren, stärks sammanhållning och förståelse genom samhällsklasser sakta men säkert. I detta fallet tror vi att debatten vinklades alldeles för snabbt och för hårt. Till och med så snabbt att aktivisten bakom drevet och alla de kända tv-kockar, artister och övriga mer eller mindre kända personer som ställde sig bakom det, missar något vitalt. Man såg endast situationen genom aktivistens glasögon, reagerade med kräkemojis och krävde snabba konsekvenser. Drivs verkligen förändring genom att censurera komiker? Vem väljer vilken humor som får skapas och vilken som skall censureras?
Programmet ifråga och svenska komiker i synnerhet har i alla år sparkat mot makten och kommer förhoppningsvis att fortsätta göra det med oförminskad styrka och engagemang. För det behövs. Vi har inte råd att låta våra komiker och övriga kreatörer att bli rädda för att skapa och uttrycka sig. Vi menar att på vägen mot ett jämställt samhälle utan diskriminering och segregation behövs både yttrandefriheten och satiren. Inskränker man yttrandefrihet i en fråga, så är det oerhört lätt att fortsätta nästa gång och nästa gång. Slutligen. Vi rekommenderar fortsatt de båda komikerna ifråga att stå upp för yttrandefriheten och att man måste kunna skämta om allt inom politisk satir. För det motsatta vill ingen uppleva.
