Strax är året slut. Vi som skriver för Redaktionen har haft ett väldigt roligt år med vårt skrivande. På andra sidan nyåret väntar nya roliga projekt, artiklar och intervjuer. Vi är väldigt glada för att vår nyhetsblogg växt i stadig takt och att vi hela tiden ser nya kategorier av läsare strömma till. Det ser vi som ett kvitto på att det vi skriver berör många människor. Tack säger vi! Och följ oss gärna om du inte redan gjort det. Vi finns främst på Instagram och LinkedIn. Sedan i en fallande skala på Facebook och Twitter. Tack ska du ha som redan klickat på följarknappen! Du är fin!
Under året som gått ser vi att begreppet cancel culture befäst sin position rejält hos den genomsnittlige mediakonsumenten. I och med detta kommer det en rad nya utmaningar och vinklar att skriva om för oss.
Vår idé är att skriva om berättelser och historier om kända och offentliga personer som på något sätt råkat ut eller på något sätt blir berörda av cancel kulturen. Vår ambition är också att lyfta ut intressanta samtal och där har vi börjat göra intervjuer med olika typer av personer. Det är intressant då vi har en salig blandning av intervjupersoner och det visar också på att alla har något att säga om cancel kulturen.
Sedan vi började skriva så har vi noterat att fenomenet utvecklat nya grenar, vilka ibland använts som slagträn i debatten. Ofta för att decimera sin meningsmotståndare, sätta käppar i det ekonomiska hjulet eller för ta heder och ära utav den man hamnat i luven med. Vi ser att de egna anhängarna eller svansen om du så vill används för att piska igång oskäliga drev. Problemet med detta blir att begreppen suddas ut och med det blir det ofta svårt att urskilja vad som är befogad kritik eller ett hetsigt högljutt drev, triggat av något helt annat.
Inte minst skapar cancel kulturen ett otryggt klimat för oss svenskar att våga säga vad vi tänker på. Ingen går säker i ett samhälle där klimatet är ansträngt och hårt och där man straffas för feltänk eller att man sagt något som uppfattas fel av någon. Detta leder till att man omedvetet censurerar sig själv för att man är rädd för att skada sin egen karriär eller framgång. Men vad händer då med vår yttrande- och åsiktsfrihet om du hela tiden ska filtrera dig själv innan du ska säga något? För kanske har även du känt att du måste tänka till både en och två gånger i fikarummet på jobbet eller i något annat sammanhang, innan du ska tycka till?
Det finns så många nivåer i detta som är problematiskt och vi ser även politiska konnotationer som är svåra att överblicka för den enskilde. Speciellt i dagens polariserade läge där vi snabbt kritiserar människor man idelogiskt inte håller med. Idag är det lätt att “gå igång på alla cylindrar” och haka på likasinnade i den tilltagande högljudda kritik som ofta går överstyr och inte sällan mynnar ut i rätt obehagliga saker. Vi får idag se komiker mordhotas och andra offentliga personer snabbt vika sig och dra tillbaka eller be om ursäkt för sina egna ståndpunkter. Den utvecklingen vill vi stävja. Med din hjälp såklart.
Året vi lämnar bakom oss har sannerligen också gjort rejäla avtryck på vår grundlag som skall skydda yttrandefrihet, åsiktsfrihet och tryckfrihet. Det är med viss oro inför det naiva ointresse som svensken uppvisar inför rådande utvecklingen som vi ger oss in i 2023.
En annan mycket viktig händelse är den grundlagsändring Riksdagen nyligen röstat igenom. Det handlar om att man röstat igenom en slags “utlandsspioneri-lagstiftning” som kan komma att få mycket stora konsekvenser för journalister och nyhetsredaktioner inom landets gränser. För cirka 50 år sedan röstade Riksdagen bort “spioneri genom journalistik”. Det går att säga mycket mer om detta, men vi stannar vid spådomen att denna lagändring kan komma att få konsekvenser för det fria ordet längre fram. En del andra grundlagsändringar som tidigare ämnat att hjälpa, har lyckats att stjälpa våra fri- och rättigheter. Lagstiftarna menar att man byggt in en säkerhetsventil för journalister i och med den nya lagen, men som mycket annat så kan det ske en tydlig ändamålsglidning efter det att lagen väl är på plats den 1 januari 2023.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade invändningar mot grundlagsändringarna. De ansåg bland annat att förslaget utgjorde en omotiverad inskränkning av tryck- och yttrandefriheten. Men en majoritet röstade trots detta igenom lagändringarna. Inte många nyhetsredaktioner reagerade.
Avslutningsvis ser vi fram mot några nya projekt vi på Redaktionen tittat på och som vi tror kommer förhöja upplevelsen för dig som följare och läsare. Vi vill också säga att det är lätt att skriva när vi får så fin feedback från dig som läsare och det triggar oss att skriva mer och bättre!
Vi önskar dig ett riktigt gott slut och en riktigt bra start på det nya året! Tack för året som passerat och alla lässtunder som du tillbringat med oss! Det uppskattar vi från djupet av våra skrivarhjärtan!
/Redaktionsgänget