Kajsa “Ekis” Ekman är journalist, författare och en uppskattad feminist tillika vänsterprofil som ofta syns i samhällsdebatten. Kajsa Ekman prisbelönades år 2020 med “Leninpriset” med motiveringen: “Hon är en självständig socialist och feminist med hela världen som arbetsfält.” Det råder sällan tvivel från den allmänna vänsterlutande väljaren över Kajsa Ekmans politiska tillhörighet. Men från tyckonomernas håll har hon inte sällan högljutt kritiserats för hennes olika ståndpunkter och inlägg i samhällsdebatten. Ofta har kritiken varit vänstermärkt.
Kajsa “Ekis” Ekman verkar ha som affärsmodell att bryta normer på flera sätt än ett. Och det har betalat sig. Hon lyckas ofta argumentera sig igenom de mest svårdebatterade frågorna och har gjort sig ett starkt namn som vänster-tyckonom. I debatten om kön var hon i hetluften rejält. Flertalet tyckare, företrädelsevis kvinnor från vänster var ute och sa både det ena och andra om vilken hemsk person Kajsa Ekman var som hade mage att prata om kön som något biologiskt. Det är bara en av alla frågor där Kajsa Ekman engagerat och upprört. Hon väjer aldrig en debatt. Hon är en frisk vind från vänster utan rädsla för att bli deplattformerad. Men allt det förändrades idag.
Cancellerad med omedelbar verkan
Denna här gången har hennes politiska motståndare lyckats deplattformera henne. Och denna gången med besked. Under måndagen gick tidningen ETCs chefredaktör Andreas Gustavsson ut och meddelade att tidningen avslutar samarbetet med Kajsa “Ekis” Ekman med omedelbar verkan. Samarbetet är ett cirka åtta år gammalt uppdrag som ledarskribent. Vilket ämne var då totalt tabu att tycka och skriva om för ETC? Ja, du gissade förmodligen rätt. Ukrainakriget och ryska medier.
Hit men inte längre var budskapet från ETC och flera andra tyckonomer. Därmed var Kajsa “Ekis” Ekmans karriär som ledarskribent på en av de mer modigare vänstertidningarna över. Så vad var det som fick Kajsa Ekman att få den etablerade vänstern emot sig? Och var det ett korrekt beslut av ETC att vika sig för den rådande opinionen och det annalkande drevet?
Tidningen Arbetet går till attack mot Ekman
Kritiken mot Kajsa Ekman kom främst från tidningen Arbetet och dess globala redaktör Ivar Andersen. Han kritiserade i obarmhärtiga ordalag Kajsa Ekmans ledare i ETC, där hon levererat frän kritik mot journalister med nazistkopplingar från en nystartad Ukrainsk tidning. Kajsa Ekman pekade också på att Ivar Andersen uttryckt sig enligt Ekman själv, tvivelaktigt i tidigare kommentarer där visst stöd till en utpekad ukrainsk journalist med kopplingar till den nazistiska Azovbataljonen förekommit. Kajsa Ekman fortsatte sin ledare med att presentera sina fakta om de nazistkopplade militärbataljonerna i den Ukrainska armén. Ivar Andersen pekade ut henne som att vara Putins språkrör. Rätt eller fel?
Dessutom pekade Arbetetredaktören på att Kajsa Ekman tidigare försvarat propagandaorganet Russia Today på Instagram, men också näst intill plagierat en rysk propagandatidning och inte minst smädat en hederlig amerikansk hjälporganisation med fula anklagelser. Sen gick det snabbt. Chefredaktören från ETC skrev en ursäktande ledare och sade sig visa beslutsamhet i en svår stund. Cancelleringen var strax därpå ett faktum. Ekman var ute ur skribentleken.
Redaktionen funderar
Häng med Redaktionen på ett litet tankeexperiment. Kan det finnas likheter mellan den kontroversielle Kajsa “Ekis” Ekman och den i vissas ögon lika kontroversielle Jan Emanuel Johansson? Kommer du ihåg när Jan Emanuel för några dagar sedan anklagades för att vara språkrör för Putinpropaganda? Är omständigheterna lika illa i båda fallen? Vart bör man leta förklaringsmodeller till vad som skett Kajsa “Ekis” Ekman men som inte skett i fallet Jan Emanuel? Vad tycker du själv?
Yttrandefriheten bör stå stark oavsett vem som framför budskapet menar vi. Vilka ämnen får inte ifrågasättas eller debatteras och vad ska konsekvensen bli? Vad är det för budskap som chefredaktören tycker sig skicka ut genom att sparka en mångårig ledarskribent? Förstår chefredaktören inte vad han själv bidrar till? Han kunde ha valt en annan strategi. Att istället för att cancellera sin ledarskribent för uppenbara tokigheter som drevet beskrev det, kunnat skapa ett nytt forum där den aktuella skribenten får möta en skarp meningsmotståndare i debatt? Kanske DNs Erik Helmerson? ETC har resurser och plattformar för att skapa ett sådant event. Hade inte den typen av lösning varit mer sevärd och upplysande, än att vika sig för påtryckningar och tvinga bort folk för sina ståndpunkter och åsikter?
Den obehagliga cancel kulturen har i och med detta att befäst sig i debattmyllan. Det gillar vi inte. Tidningen ETC och Andreas Gustavsson, här har ni två skämskuddar som betyg för er deplattformering såväl som för er ogenomtänkta strategi kring er kris.
Redaktionens betyg:
